...men det är helt uppenbart att hjärnan går på nån sorts halvfart då det mer eller mindre konstant ligger runt +30-strecket. Konsumerar vatten som en större oas i öknen. Tänker långsamt men fortfarande hyfsat klart.

Egen verksamhet kräver många hjälpande händer o hjärnor...och skruvmejslar, borrar och annat sånt. Så även Spartan-gymmet.
Maken, also called the Spartan-father grejar på mest hela dagarna. Det finns, om man nu vill - och det vill han - en hel del pyssel av olika svårighetsgrader att hålla på med.

Just för stunden är det en dragdörr som skapar bryderi och tankeverksamhet mest hela tiden. Det gäller att dra iväg honom på pauser nu och då för att svalka ner tankarna.

Själv ägnas tiden åt träning, promenader och allmänt socialt häng. Funkar bra det också.


Rätt ofta infaller det nån typ av public holiday här, tror det är 15-20 per år och det är då nåt lämpligt helgon som firas. Tack för det säger även de ogudaktigas skara...familjen alltså.
Vi har istället slängt runt lite kettlebells, eh....jajustja, det är både brödföda och nöje/nytta varje dag här så ingen större skillnad med andra ord. Lite "tom-häng" därefter där vi förmodligen tillsammans drog ihop en tre fyra liter svett...sen blev klippor och hav vårt eftermiddagsnöje.

En ren och skär arbetsprestation att få ihop viljorna mot samma mål.
Rians höjdare för dagen blev nog vaniljglassen som mer eller mindre rann in i hans mun

Sol o prosecco o surr o lek o tupplur o bad o mer sol o prosecco o....

Jotack, det går att få tiden att gå trots att fotbollsEM är tryckt på pausknapp denna dag. Vi stapplade tillbaka i hemmets "svala" vrå sent på kvällen, nöjda och såå trötta av solens kraft.

Som slutkläm på en varm dag svettades hemmaköket fram friterade vårrullar och annat asiatiskt smaskens i sen timme

Himmelskt gott

Sen "dog " familjen av här och där i nån sorts matkoma och även den mest ihärdige insåg då att det är dags att knyta sig.

Imorgon en ny dag med nya möjligheter....

Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...