Sol och ledig dag och en stark längtan till våren. Det var de yttre och inre förutsättningarna för lördagens fotosejour. En lördag som började i grådis och som innan lunch över gick till en fantastiskt energiboostande tillställning. 

Allt sedan BruneBrorsan s.a.s klev av livslinjen har det tagit emot att gå i skogen. Att gå de där långa promenaderna som genom åren varit så viktiga för livkraft och hälsa. Det har känts tomt och konstigt och ovant att gå på "våra" stigar utan att ha en knäppis som rusar runt med hög svansföring, en känsla som förmodligen bygger på helt logiska reaktioner. Invanda rutiner tar tid att ändra på oavsett om det är positiva eller negativa.

Solen och takdroppen gjorde ändå att längtan till skogsmiljön tog över. Ett alldeles eget fotouppdrag började spånas fram ungefär samtidigt som vandrarskorna plockades fram. Lätt som en plätt att välja tema:

På jakt efter våren måste givetvis vara det perfekta temat. Upp, upp och iväg.

Helt otippat så spratt FruKatt till i en liten lycklig vårdans, hoppade mellan gatans snöslaskpölar och hängde sen med en bra bit in i skogen. Men hon tappade intresset då fotonörden stannat vid den tredje tallen och stirrat på vattendroppar i motljus. Kanske förståeligt....för en katt alltså.

Okej, det är väl bara att medge....det är väl nån knasådra som får fritt spelrum då blicken fastnar på en vattendroppe, tankarna kretsar runt hur/var man ska fota och fånga ljuset och känslan. Ta en hel hög med bilder på samma motiv, varav nån enstaka kanske blir bra och sen gå vidare till nån annan liten konstig grej som man kan stirra på. Om det dyker upp nån annan i skogen är det lite skämskudde och bortförklaring trots att det egentligen inte alls behövs. 

Så....jakten på våren var det alltså. Vårtecken.

Hade kunnat visa vattendroppar i motljus i ett tvåsiffrigt antal men fattar att det skulle, mer än nödvändigt underminera min image som någotsånär sansad person (?).  Hittade istället följande...

- en högljutt porlande flodvåg , nja kanske mera av en liten rännil på cykelbanan 

- en upptinad trappa som vittnar om en kommande ommålning

- en hög med pälstussar som vittnar om vårens första rejäla cat fight.                        FruKatt får efter en veckas bortavaro nu kämpa lite extra för att återta makten i grannskapet. Grannens stora Pelle bjuder upp till match på ett rätt råbarkat sätt. 

¤¤¤¤

Kortvarig lycka. Söndag med oväder och man bara måste vara inne och mysa hela dagen. Sån otur....not. Hushållet har ägnat stor dela av dagen åt soffa, softa och sova. För att inte samvetet skulle få en total krasch blandades det dock upp med en skvätt gymbesök. Förfallet är alltså inte helt totalt, om nu nån trott det.

  Matbilder är inte något som visas ofta här men här kommer ett undantag. I söndagsslöhetsandan ingick också nån sorts quick fix-mat. En låda pulled pork som man bara har i ugnen en halvtimme, en coleslaw och så lite sallad. Blev en riktig festmåltid ihop med ett gott vin. Rekommenderas å det varmaste.

  Pusslet, det där med en miljon grå nyanser är fortfarande under konstruktion. Nu är de enklaste delarna avklarade, de med de bitar som har nån form av färg eller mönster eller annat igenkännande. Nu är det verkligen bara grå-grå-grå som återstår. Men, skam den som ger sig. Det blir en fin bild av lillskrutten...syns litegrann längst bak i bilden.

Förvisso har Rian förändrats en hel del sen bilden togs...

¤¤¤¤

Vad annat att filosofera över?

- Varje dag under den senast veckan ha man kunnat läsa/höra om skottlossningar och döda kroppar som hittas nån stans över landet.Vad är det som händer? Har alla knäppgökar fått frispel? Gängkrig som verkligen flippat ut? Förfärligt är det i alla fall.

- Margot Wallström står verkligen upp för sina åsikter. Ambassadörer åker fram och tillbaka, säger sig inte förstå vad hon syftar på men blir ändå upprörda. Jag säger som en vän till mig... Je suis Margot..sådetså.

  Mortuta

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hej världen!   Jag lever....   Bloggandet har definitivt legat på is, eller kanske rättare sagt under täcket med flunsan som sällskap.   Blä och usch så sjuk jag varit. Flunsan tog greppet över kroppen, dock inte det positiva si...

    Precis som hos många andra med skrivarklåda ska det nu presenteras en sorts årsredovisning av 2018. En summering av vad mortuta tänkt och gjort under det nu passerade året.   Lånar, precis som nån gång tidigare, Underbara Claras variant och...

        Det finns något filter inbyggt i föräldrar vad gäller att minnas hur det är att umgås med småbarn, man minns bara brottstycken av hur det var. Tur är väl det för annars skulle man förmodligen backa varje gång en liten knodd närmar s...

Konst är bra konstigt.  Alltså inte konstigt som knäppt utan mer att det kan vara så annorlunda och att det verkligen inte är givet att man ska gilla/beröras/påverkas på nåt vis av det man stöter på.   Somliga anser att det enda som kan få ha e...

    Hushållet har haft kalas.   Jojo, som så många tidigare nästanjulhelglördagar har vi samlat en hoper kära gamla vänner och julkalasat utav bara tusan. Det är rätt fantastiskt att dessa vänner slänger sina egna julbestyr åt sidan och kom...