dag 19

Under dessa, de sista skälvande veckorna görs ett gästspel i den yrkesroll som egentligen är lämnad för några år sedan. Läraryrket alltså, klev ju av och gick vidare till en annan yrkesroll men fortfarande med skolan i fokus. Men ibland är ödets vägar lika krokiga som en mindre vacker saffransbulle.

Nu sitter jag här ikväll med högar av elevarbeten och har ägnat timmar åt att läsa, fundera och bedöma. Ja, det borde egentligen hinnas med på dagtid såklart om allt vore perfekt. Men, verkligheten är som regel nåt helt annat i den här branschen och sånt här tar mycket tid. Därav kvällshänget med uppsatser och redogörelser och bokpresentationer.

Påminn mig om  det då den dagen jag överväger att gå tillbaka till en lärartjänst

¤¤¤¤

Mer då?

Dagens Rian-rapport kanske? Enligt modern sover och äter gossen helt perfekt och de pinfärska föräldrarna verkar ha fått lite sömn. Alla glada och nöjda.

Vi börjar räkna ner dagarna till resan ner. Längtan är stor, brukar vara stark då det närmar sig men aldrig så intensivt som nu. Förståeligt? Givetvis, det är ju inte var och varannan vecka det är en yttepytteplutt som man ska träffa.

Packlistan börjar bli rätt lång och jag kanske får inse att just lego-bitar och barnböcker är något som nog kan vänta en eller två resor innan det får åka med. Men, en sväng på barnklädesbutik eller till second hand-leksakshyllor ska vi väl hinna med. Det är så himla kul att titta på alla småkläder och mössor och sockor och....får nog stävja mig ordentligt så det inte blir ohemult många inköp.

Mortuta