Idag är det en sån där förnöjsam dag.

Inte översvallande superkanonhärligt,  inte heller läggasignerochdöpåfläckenläge ...ha,ha..läs de där långa orden om du kan...jag tycker helt enkelt att det såg så kul ut då allt skrevs ihop och hade inte lust att vara så ordentlig i mitt skrivande och göra allt korrekt, så det så!

Äsch då, tillbaka till där jag startade....den här dagen alltså.

Förnöjsam!

Hm, måste smaka på ordet lite..jo, det är ett bra ord som beskriver det jag vill åt.

Att beskriva att idag är jag nöjd med det mesta. 

Sånt som...

- fortfarande plusgrader

- varken slag- eller stört- eller spöregn

- skogsavverkningen i vår motionsskog har upphört. Visserligen är massakern av de fina stigarna total men man törs ju i alla fall gå där igen utan att riskera få en jättetall i huvudet.

- mina fina gröna arbetstofflor kom idag och jag slipper klafsa runt i de varma uteskorna hela dagarna.

Listan går att göra lång. Förnöjsamheten är påtaglig. De små detaljerna gör skillnad

Under mina senaste skogsturer har jag funderat lite på fenomenet LYCKA.

Vad är det? Går det att mäta eller gradera? Är nån bättre eller sämre?...nja, knappast sämre men kanske mindre bra? Är GLÄDJE ett bättre och mer använbart begrepp tro?

Vid det första tillfället den här veckan då mina tankar började snurra hade jag precis tänkt...och känt " Åh ,så himla glad jag är"...och verkligen upplevt värme och bultande hjärta.

Aha, ni tror nu att något världsomvälvande hände mig...nej då,inte alls.

På min motionstur på ett kalhygge tog sig den brune springdåren, (hunden alltså...) ett alltför långt frirace och jag hann bli lite orolig. 

Stod där och mes-visslade med torra fnasiga läppar och förbannade mig själv att jag inte tagit med den dyrt inköpta visselpipan...den här gången heller...började jaga upp mig och såg i mitt inre hur jycken blev jagad av nån björn, älg, jägare eller kasnke ett tåg, bil...ja i stort sett vad som helst...

Efter en lååång stund (men förmodligen i verkligheten inte mer än 5-7 minuter) vänder jag mig om och ser hur han kommer glatt löpande med viftande svans,  hängande tunga och högt tempo. Sätter sig på kommando bredvid mig och väntar på godiset som brukar komma.

Just då var glädjen i min maggrop helt obeskrivlig. Toklycklig alltså!

En annan stund av lycka är Mitt i Musiken-lyckan. Samhörigheten med andra, nöjet att spela med andra....eller då det klingar sådär exakt ljuvligt rent och jag är en del av det, med min röst. Eller då man får sjunga något där text och musik vävs ihop och får en mening , rätt utförda tillsammans. Det kan verkligen vara en tokigt underbar känsla  från knäna och upp genom hela kroppen, tvärs genom hjärtat. 

Bara genom att skriva om det kan jag förnimma känslan och jag ler för mig själv.

Mat kan ge mig glädje och få mig att vara lycklig. Att laga god mat och sen dela det med andra och se hur faten töms....värmer i själen, även det.

Bröd och bakning är inte riktigt min cup of tea  så om jag nån gång lyckas med det så är det givetvis en lyckostund. Må väl medge att det mest handlar om att undvika hopsjunkna och lätt degiga projekt så lyckostunderna är lätt räknade.

Okejrå, bara så att ni inte tror att jag är helt konstig....

Lyckan att skypa med döttrarna, fika med sonen, slappa skavfötters i soffan med maken.....ja, det är rätt oslagbart.

Vad är lycka och glädje för er?

Nån som törs berätta?

Mortuta